Småbarnstid

Jag läste om en mamma som gick ut i skogen och sätte sig på en stubbe under sina lediga stunder under småbarnsåren. Hon reflekterade över att man småningom växer in i den galna småbarnsmammarollen också, men aldrig helt.

För mig som är mitt i, var detta mitt i prick. Lilla A ett år och nio månader, kräver allt jag har att ge och mer därtill då hon är vaken. Min enda fristad hemma är toaletten, men oftast får jag kämpa för att även där få fem egna minuter. Sambons christiania är källarförrådet (även gymmet kan jag tänka mig).

Om det är småbarnsåren, examensarbetesstressen, den eviga sömnbristen eller denna tjej, men idag vill jag bara gråta.

Alltså jag älskar min dotter över allt annat, men jag vill inte förlora mig själv. Sånt är mitt känslotillstånd idag, då jag egentligen borde skriva om käkleder.


Ung, drömmande 23-åring.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0