Framåt marsch!



Ni minns inlägget där jag spådde om en tjej som går? Dagen efter tog hon sina första steg (på Gotland dessutom!).

Efter förra torsdagen har det dock varit dött med självständiga steg.Tills idag. Vi var givetvis på resande fot och Lilla A levererade. Hon släppte taget och gick. Nu går hon hur bra som helst (nåja) och är supernöjd och stolt. Mamma också förstås.

Utflykt

Alldeles strax beger vi oss en timme in mot landet. Vi ska till Västerås, eller Festerås som andra valt att kalla det.

En lugn dag ser jag fram emot. Eventuellt något rigtigt loppisfynd att släpa på i tåget hem...

Ordförrådet växer

Nu kan "Där" och "Aija/Aina" sälla sig till skaran.

Dagen är den

Idag ska vi köpa ny (gammal) vagn. Lilla A har sedan en tid tillbaka hängt ut från vagnen för att kunna se framåt. Mycket lägligt eftersom vi tvättar och sorterar de minsta klädesplaggen. I dagarna ska kusinen få sin tredje bebis och vi passar på att ge tillbaka allt Lilla A fick låna av dem. Det också mycket bra eftersom förrådet är fullt med allehanda loppisfynd...

På återseende (förhoppningsvis) vagnen, badbaljan, alla minikläder, bebisleksaker, babysittern... Aldrig har min bebislängtan varit så stor som nu.

Sol ute

och tvätt inne. Hur ska denna ekvation gå ihop?

Men å andra sidan är det ju bra att vi sliter i tvättstugan de värsta soltimmarna. För Lilla A:s skull.

Pappa har en rolig en!

Vi har för första gången på väldigt länge en hel helgkväll vikt för familjemys.

Hela lilla familjen åt tortillas och dansade till M. Jackson. Efteråt följde en stund i ett proppat badkar. Mannen i huset gav upp efter att Lilla A dragit honom i den vi andra saknar och skrattat så hon kiknat. Ungefär hundra gånger om.


Chockstart

Nu åker vi! det blev flyg till Gotland. En timme på sig att packa. Som vanligt. Suck.

Språnget och klockan

Natten som gick var en av de sämre av sitt slag. En gång i timman (minst) gallskrek Lilla A och var helt omöjlig att trösta trots smekningar, rumpklapp, sång, lugnande prat, favvo-djuren, förflyttning till vår säng... Utmattad somnade hon dock om relativt snabbt varje gång. Från åtta sov vi faktiskt i varandras armar i hela två timmar, skönt! Under nattens vrål funderade jag på vad det var som tyngde Lilla A. Öronvärk, förkylning, tänder, mardrömmar, feber, magknip, hunger? Inget tycktes stämma, tills i morse. Utvecklingssprång måste det ju röra sig om! Svart på vitt kom så fort Lilla A klev ner från sängen. Idag står hon stadigt på sina små fötter. Fler oroliga nätter och vi har snart en liten tjej som går.



Inte bara Lilla A oroade mig i natt. Tant Röd kom på besök. Tjugosex dygn efter att Lilla A slutade amma, dök hon upp. Under graviditeten, förlossningen och Lilla A:s första levnadsår har jag förundrats hur jag tickar i exakt takt med den biologiska klockan. Jag är inte unikare än så att jag följer allt enligt böckerna.

Oskyldigt blå



äro de stora hundögonen. Jag tycks blogga ihjäl er ikväll. Pappan jobbar natt och Lilla A somnade redan kl.23 ikväll. Lyx. Jag tar tillfället i akt och går genom senaste månadernas fotoskörd.

Gårdagens ord är "Titt" som i tittut. Snart är det aktiva ordförådet uppe i tvåsiffrig summa. Mamma, pappa, hemma, tack (ibland tatt), pupp (puss) är de ord som finns i alpaphetpåsen. Något jag glömt?

Edit: Bland de viktigaste orden glömde jag - hälsningsfraserna! Hej och hejdå säger Lilla A ibland.


Den vilda bebin



En av våra sista kvällar i det östliga grannlandet (vårt hemland) var vi på besök hos ett par kompisar. De uttryckte sig fint och tyckte att Lilla A är det livligaste och minst blyga barnet som varit hemma hos dem. Vilken omskrivning för vild.

Smygande kommer insikten om att vår lilltjej är en riktig busunge. Månne hon brås på pappan?


Tror ni

att en printer mår bra av att få en stor bredtandad kam instoppad i sig?

Lilla A vill INTE att mamma ska surfa. Puts väck med båtbiljetterna till Gotland. Varje ny sökning med ett halvt dygns mellanrum uppger allt färre valmöjligheter. Snart finns inga platser kvar. Tycker ni att det är värt tvåtusen kronor att vara på semester två dagar då man planerat för fyra? Sambo, sluta jobba - kom hem så jag får det betalat!

Längtar, men ändå inte



Det är nästan så att jag har lite hemlängtan då jag går genom de tusen bilder jag tagit på vår semester. Hur ska jag någonsin komma ifatt? Åland, Finland, Skåne.

De närmsta dagarna jobbar i alla fall sambon natt och sover dag. Jag och Lilla A ska alltså styra upp hemmet i levnadsskick igen och förbereda för nästa resa. Gotland på torsdag!

Men ska erkännas att jag ser fram emot de dagar vi ska pula på i hemmet. Ni kan det välbekanta mottot om hemmet i spel mot att vara borta. Segraren är given.


Vi reser igen



Igår vilade vi, så att det blev stiltje. Idag bokade vi resa och packade om på kvällskvisten efter en dag rik på hushållssysslor.

Imorgon bitti tar vi flyget till Malmö. Jag och Lilla A ämnar tillbringa ett par soliga dagar på Sveriges sydligaste spets. Najs.




Borta bra,

men hemma bäst? Återstår att se. Lilla A var i alla fall jättenöjd imorse då vi stegade in i lägenheten.

Jag är något mindre tillfredsställd eftersom vi lämnade den i något stressigt läge. Det finns alltså en del att göra de närmaste dagarna, förutom att packa upp.

Men jag tycker att vi börjar med en vila upp oss dag. Det är tungt att ha semester och resa.

RSS 2.0