Lilla My

Lilla A tittar hänfört på tavlorna ovanför soffan i vardagsrummet.

Mamma: Det är ballerinor.
Lilla A: Baa.
Mamma: Ja, baa-le-rinor.
Lilla A: Baaba.
Mamma: De dansar balett. Kan du säga balett?
Lilla A: B b ba.
Mamma: Balett.
Lilla A: Ba ba ga.

Mamman tänker lite och tror sig ha en utmärkt lösning för tjejen som gillar hårda ljud.

Mamma: Balett. Nej, Ballet! Ja! Ballet!
Lilla A: Ba-llll.
Pappan(från köket): Men vad säger du? Balle?
Mamman: Ja, kuk! Nä, jag tänkte att det kunde vara lättare att säga ballet till en början.
Lilla A: Kuk!

Sexualundervisning. Check?

Efter att haft några kvällar med rätt besvärliga nattningar (uppemot två timmar och längre), begav jag mig igår kväll iväg (på sambons order) på shoppingtur strax efter åtta. En minut över nio fick jag meddelande om att Lilla A somnat och att jag skulle komma hem. På tunnelbanan hem konstaterade jag att det blir en dyr historia om jag ska shoppa varje kväll. Tvåtusen kronor i timmen får sambon muta mig med.

Nåväl. Shoppingkassarna stod uppradade i hallen imorse. Lilla A avslutade frukosten i förtid för att noggrannt undersöka allt mamma handlat. Nu har vi rottingkorgar staplade på hög, tyg som matta och resårgummi förpackningen är öppnad.

Nåt ska väl mamma och Lilla A roa sig med, då pappan tog sitt festpick och pack och drog till Sveriges framsida på grabbhelg. Fredagsstädning på agendan.

Lilla A sover och mamma surfar på sin favoritsida i väntan på att pappan ska komma hem efter sitt nattjourspass.

Frågan är - slå till eller icke? Medan jag drömmer om nåt snarlikt denna. Nej detta!  Här kan jag också tänka mig bada.

Det forsätter i oändlighet.

Lilla A har alltid varit svårsövd. Hon har aldrig gillat att sova. Alltid kämpat emot in i det sista.
Lite har det tärt på självförtroendet att pappan och andra lyckats få henne att somna på momangen då jag varit borta. Vad kan de som inte mamma kan? (Fast det betyder väl egentligen att hon varit mest trygg med mig och därav enbart dragit klagovisorna för mig.)
De tre senaste kvällarna har pappa inte varit i närheten vid läggdags. Lilla A har lekt lite (en timme) i sin säng för att sedan lugnt somnat själv. Ikväll, då pappa är på nattjour, somnade hon på tio minuter! (Nu känner jag i stället ett stygn av avund - betyder detta att hon är mera tygg med pappan nu?)

För att summera veckan som gått, kan jag berätta att jag blivit stärkt. Dels stod jag upp för min åsikt och sa ifrån då jag och min kompis i vanlig ordning blev överkörda av människotypen "jagtänkerbarapåmigsjälvochskiteriallaandra" och dels så har jag känt mig som en (bra blivande) tandläkare. Det säger jag med tre lyckade patientpass bakom mig denna vecka. Vi får väl allt se hur kaxig jag är om två veckor då jag har haft tio patientpass på fyra dagar.

Annars är läget vanligt. Ganska grått. Ont i halsen har jag också. Äsch.

Tyst är det här.

Ni minns kanske att jag tidigare ojat mig över vår dator som var på upphällningen. Datorn dog för en vecka sedan. Helt svart. Eftersom varken jag eller sambon är datahajar, så är sambons laptop fortfarande svart.

Vi har istället tagit i bruk min gamla ThinkPad. Den köpte jag (okej mamma) hösten 2004. Begagnad.

Jag har skäl till tystnaden. Vi surfar en sida per kväll. Facebook, bloggen och andra sidor är för avancerade för min klippa.

Men min dator funkar i alla fall.

Lilla A har avancerat i veckan. Hon springer, leker svårare, somnar själv igen, säger traktor (är man från landet så är man), pratar om att ringa och äter indiskt.

Vid ibruktagandet av min raritet fann jag denna.



Gravidmage nitton dagar innan ankomsten av Lilla A.

Snart kommer Lilla A:s moster med familj. Först några (fåtaliga) timmars sömn. Men det är i alla fall städat, bäddat och fixat. Maten är till och med förberedd. Allt för att lektimmarna ska bli så många som möjligt. Det är inte ofta Lilla A träffar sina båda kusiner.

Ha en fin helg!

Lilla A:s sängkammarblick, även kallad sötminen. Så litet syns av mammas ögon då hon skrattar. Lilla A har hajat och kisar multum.
Av barn får man veta sanningen. Vackert så.

Ett par bilder som hittades i lilla kameran.

Lilla A springer glatt in på en välkänd hamburgerkedja då vi går på stan. Hon smaskar gladeligen i sig en hel osthamburgare i stunden som följer.

Lilla A springer glatt fram till datorn så fort vi fått av henne ytterkläderna vid hemkomst. Hon vinkar glatt till djuren i Barbapapa Afrika.

Det var inte alls så vi hade tänkt oss småbarnslivet.

Idag efter min tentamen spenderade jag en hel eftermiddag med min dotter. Utan förpliktelser gick vi till en affär på Strandgatan, som säljer produkter gjorda på kända textilmönster av Josef Frank.

Lilla A såg elefanter. Prrrfffft försökte hon härma dem.
Lilla A såg ormar. Tssssss, sa hon i förbifarten.
Lilla A såg hästar. Koppeti koppeti sjöng hon och dansade knädjupt.
Lilla A såg fåglar. Pack pack pack härmade hon ankorna.
Lilla A gick runt med husmusen i handen. Pip pip pip pep musen via Lilla A.

Många många djur kan hon känna igen och låta som, men när ska hon kunna namnge dem?

Snart kan Lilla A ett fjärde språk. Nya favoriten på youtube är Barpapapa - Afrika. Holländska, det är väl bra? Minst lika användbart som rikssvenska, mammas o. pappas knasiga dialekt och finska?

Bra att vi är överens.

Mamma är uppe och suckar de sista minutrarna på detta dygn. Lilla A somnade för en halvtimme sen.

Imorgon måste jag börja tentaplugget. Tentan är ju redan på torsdag!

Att vår lilltjej inte gillar att sova har vi för länge sedan listat ut, men inatt tog vi ett slags rekord. Mamma sov längre än dottern!

Mamma slocknade (pinsamt nog) redan vid niotiden. Imorse, efter att Lilla A väskt oss 8.45, berättade sambon att lilltjejen somnat kl.22.30.

Historien upprepar sig. Lilla A leker fortfarande, en och en halv timme efter nattningen, med alla kramdjuren i spjälsängen. Och mamma säger God natt!