Rädd monster

Lilla A, som alltid gillat böcker, har börjat prata om lejon, monster och spöken med rädsla i rösten. Till bakgrunden hör att jag länge letat böcker som skulle vara passliga åt henne. En tvååring. Oftast är böckerna placerade i 1-3år och 4-6år. Den yngre åldersgruppen skall hålla sig till pekböcker med de simplaste handlingar. I den övre gruppen är blandningen rik.

Vi hamnar oftast i den övre gruppen i biblioteket. Hemma upptäcker vi att de handlar om busiga barn som smakar på allt i mataffären, som retar sina kompisar eller där otäcka monster finns i garderoben.

Lilla A är inget av dessa, men dessvärre lär hon sig* från böckerna. Senast tog hon provtuggor på allt jag la ner i handelskorgen. Hon puttar på sina kompisar, springer undan lejon och säger med den ynkligaste rösten: "Lilla A jedd monster mamma". Då hjälper det föga att säga att monster inte finns för svaret är: "Laaban monster" och "Där då mamma?"**.


* Min teori har alltid varit: Varför skapa sig bekymmer?
** Då hon pekar i en bok med en bild på en mörk garderob med lysande ögon i.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0