På soffan
ligger mormor utslagen. Att hon skulle tycka lilla A är ett sådant outröttbart enegiknippe trodde jag inte. Nu, då jag sett hur hon (min mamma!) också tar till latemansknepen, lättar min börda.
Lilla A sattes i babysittern och sedan i spjälsängen av mormor bara för att hon skulle få glo dålig TV. Hon orkade helt enkelt inte runna efter lilla A som en tok dagen lång.
Vid halv sju var hennes krafter slut. Precis som mina. Varje dag önskar jag att sambon skulle avlösa mig då.
Lilla A sattes i babysittern och sedan i spjälsängen av mormor bara för att hon skulle få glo dålig TV. Hon orkade helt enkelt inte runna efter lilla A som en tok dagen lång.
Vid halv sju var hennes krafter slut. Precis som mina. Varje dag önskar jag att sambon skulle avlösa mig då.
Kommentarer
Trackback
