Lilla My

Två smala fönster. Ett med Pingu som snowboardar och ett smalt bloggfönster.

Så ser verkligheten ut då tjejerna i huset vill sitta vid datorn.

Inte trodde jag att jag skulle tillåta min ettåring titta på tecknat. Många åsikter i barnuppfostran hade jag innan vi blev med barn i vår familj.
Vilken tur att man kan ändra sig, vara ödmjuk och lyhörd samt erkänna sina brister.

Lilla A har, vad jag fått återberättat, pratat om att gunga idag. Ännu ett nytt aktivt ord.

Jag läser klinisk farmakologi, varvat med facebook och bloggnyheter. Jahapp.

Jag som trodde att jag skulle vara effektiv som tusen  - tiden efter Lilla A. Per automatik.

Lilla A 15 månader gammal.

Ordförrådet spränger. Nya ord som hon nöjd pekade ut idag var näsa och fot. Någonstans speglas föräldrarnas yrken.

Det gör jag varje vardagsmorgon. Lilla A drar sina små stockar o. sambon drar sina stora. Mamma kliver upp i arla morgonstund o. smyger iväg till skolan. Kvar är den halvan av familjen som mamman längtar till större delen av dagen.

Idag ska mamman dock få besök vid lunchtid i skolan. Väntar!

Idag utflyktade vi med cykel Djurgården runt. Härliga äppelträd och päronträd vilade vi under.

Ikväll ska jag baka äppelpaj, äppelmuffins och päronmuffins. Men först ungsbakad lax, potatis och hollandaisesås.

Jag har nästan längtat att få husmora mig litet efter att sambon tog över sysslorna hemma för tre veckor sedan...

P.S Extremt svårt att få tid vid datorn numera. Lilla A kräver att få se, höra o. sjunga med till detta så fort någon sitter vid datorn. Samtidigt det sötaste som finns. Den lenaste och gulligaste av små sångröster som stämmer in i refrängen. D.S

Föräldrarnas bestämmanderätt angående klädval har börjat ifrågasättas av Lilla A.
Stort tjut med gigantiska krokodiltårar rinnande längs kinderna var resultatet en kväll då jag skulle klä på Lilla A jeansen efter blöjbytet. Med bestämda steg hämtade hon pyjamasen. Humöret blev snabbt åter på topp då hon fick som hon ville.
Men visst kan jag hålla med. Mycket mysigare med "jaamasen" än jeans. Fastän det ser ut som en arbetsoverall när man bär den med en body under.

Då pappan blivit föräldraledig har han och Lilla A börjat träna på gymanläggningen som ligger 250 meter bort. Pappa tränar och Lilla A har barnvakt i lekrummet där.

Pappan har fixat mig en veckas gratisprov på träningscentrat. Hans hopp är att hela familjen ska bli trimmade.

Dags att ta tag i kanelbullsbonusen från föräldraledigheten. Kanske.

Nästan mirakulöst så överlevde jag gårdagskvällen, natten och denna dag. Mamma är duktig på att ta seden dit man kommer.

Lilla A hade skött sig exemplasriskt fastän mamma var borta vid läggning. Hon somnade bums. I vanliga fall brukar hon titta så att mamma sitter kvar bredvid sängen i minst trettio minuter innan hon låter sig somna.

Mamma ska alltså fly fältet vid niotiden.

Ikväll ska studenten på sittning. Ärtsoppa och punsch vankas.

En aning ringrostig undrar jag hur jag kommer att må i morgon? Hur funkar studentlivet med barn?

I något svagt ögonblick har jag lovat mina studiekompisar att jag ska gå på varje (VARJE!) skolfest det sista året. Ångerrätt på det?

Oj oj oj.

Lilla A:s ordförråd bara växer.

Varje dag upptäcker jag att hon lärt sig något nytt. Inte nödvändigtvis ett aktivt ord, utan ett som hon förstått innebörden på. Häromdagen blev det dubbelt upp.

- Aina, nu ska du få bada, sa jag.
Aina traskade med snabba små fötter iväg till badrummet samtidigt som hon försökte klä av sig. Mantrat "baaba, baaba, baaba" ljöd från hennes läppar.

Tallrikarna är diskade och hemmet har dammsugits. Atmosfären andas helg. Och det står självstudier på mitt schema imorgon. Ha ha!

Jag tar mig alltså an mammarollen igen imorgon. Härligt!

För min del har allvaret börjat igen. Om än en lugn start med studierna, men vi startade igår. Sambon har intagit sin roll som ledig förälder.

Myntet har två sidor. Jag är otroligt, nästan gränslöst ledsen, samtidigt som glädjen är stor. Det är en ynnest att pappan kan och vill vara hemma. Han får äntligen se hur vardagen med Lilla A är. Men mamma som jag är, gråter jag över att dagarna hemma med min älskade dotter är ändliga.

Men mest är jag tacksam över att fått ett år och två månader med min finaste Lilla A.



Om inläggen blir färre (kan de bli det?) kan det med rätta skyllas på att jag börjat studera igen. Jag är laddad för det sista året på Käftis. Tandläkarexamen den fjärde juni 2010, javisst!
Tillika kan en del av bloggtorkan bero på att vår diskmaskin har varit och är sönder sedan en månad tillbaka. Och sambon har diskat ynka två gånger. Nåja, förändringens tid är här. Ett halvår framöver ska disken, tvätten, matlagningen, införskaffningen av livsmedel, blöjbyten, nattvak, skötväskepackande, det mesta av städningen, strykningen (plus allt det jag glömt) skötas av sambon. Inte av mig!

Hah! För att citera sambons föräldralediga kollega:
"Det är semester att jobba!"

(Jobba=studera för mig.)