Extra extra!

Då jag äter frukost brukar Lilla A leka på golvet nära mig eller sitta med vid matbordet. Idag valde den självsäkra lilltjejen att krypa iväg till rummet bredvid.

Nåja, tänkte jag. Hon kommer snart att börja gråta då hon inte ser mig. Men icke. Jag hade precis ätit klart då jag hör hur hon börjar skratta högt. Hon tyckte tydligen att det var kul att stå och slå på soffbordet.

Vi har en förnöjd bebis. Eller vi kan knappast kalla henne bebis längre.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0