Giv mig styrka

Lilla A är så stor att hon är mitt i* en intensiv trotsperiod.

Då jag glad i hågen småspringer med raska steg till förskolan för att hämta henne hoppas jag varje dag att hennes period skall ha gått över. Jag känner hur jag saknat henne och tycker att det ska bli mysigt att få krama henne och prata med henne.

Då jag kommer till grinden får jag syn på henne och hon på mig.

- NEJ MAMMA, ropar hon och springer bort.

Jag blir lite** ledsen i ögat, sväljer hårt och lirkandet börjar.

* Dess kulmen hoppas jag.
** Eller egentligen väldigt.



Kommentarer
Postat av: marica

sånt tar i hjärtat, men som sagt det går över och "den man älskar den trotsar man"

2010-11-26 @ 19:50:24
URL: http://www.maricaost.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0